.

http://www.spotifyinvite.se/

Min blogg fortsatter da pa sin vanliga plats under sommaren. www.nonsie.blogg.se.

Ja, nu ar jag hemma. Och har fortfarande valdigt svart for att anvanda å, ä och ö. Jag vet liksom inte vart de sitter pa tangentbordet utan maste kolla nar jag skriver och det har jag inte talamod till. Darfor far det vara som det ar.

Iallafall. Framtidsplaner. Det blir ingen skola for mig. Det var ju darfor jag kom tillbaka, ja, men jag hann inte ens vara har hemma i en timme innan jag kande att jag maste ivag igen och sa far det bli. Sa kommer det att bli. Skolan far vanta pa mig. Och vill den inte det sa ar det sa det far bli.
Jag ar anda bara nitton ar och det har ar min chans att gora vad jag vill, och resa och vara med stephan ar det jag vill just nu. Karlek (Oooohhohoo).
Sa nu saljer jag bilen och for pengarna aker jag tillbaka till australien igen i slutet av juli. Eller i borjan av juli. Nar jag har trottnat helt enkelt och inte vill vara kvar har langre. Och viktigast av allt, om jag far salt bilen saklart.

Inga fel att vara hemma, inte alls. Skont att traffa familj och vanner och allting igen. Men jag kanner inte for att ta tag i nanting har och gora nagonting. Och jag kan inte ga omkring har och vanta pa att alla andra ska bli fardiga med sina saker. Darfor ar jag tvungen att aka ivag igen. Allra mest pa grund av stephan saklart.

Sa darfor far bloggen vara kvar. Sa att ni kan fortsatta lasa nar jag drar ivag igen senare till sommaren.

Tillbaka till australien och min stephan. Fina fina stephan

Nej, ja. Jag ljog ju faktiskt. Jag var ju aldrig i Darwin. Vi akte bara till Cairns och slappade dar en vecka. Sa nu ar jag hemma.
Jag andrade aldrig biljetten.

Surprise surprise.

Nu, om fyra dagar, skulle jag egentligen akt hem. Det kanns fan konstigt. Att tiden har gatt sa javla fort.
Tji pa er, ni som trodde att jag inte skulle vaga aka. Tji pa er, ni som trodde att jag skulle komma hem direkt och tji pa er, ni som inte visste ett skit. Har ar jag nu, trivs battre an nansin, och ar fruktansvart glad att jag valde att stanna langre.

---

Och TACK FARMOR for pengarna! Jag har faktiskt massa bilder pa blommor till dig harifran, men bloggen ar sa javla seg, sa jag mejlar dig dem nan dag istallet.

Forlat ni som forsokt ringa (Gunilla) men telefonen har varit tot lange. Nu ar den dock laddad igen sa ni kan ringa hur mycket ni vill.

---

Babyblackfiskar till middag en dag.


Sovplats i bilen. Trangt, jaaaaa.

Ah ja, vi lever (och anvander McDonalds fria Internet igen). Har tillbringat fruktansvart lang tid i bilen, och nu ar vi antligen framme i Darwin!
Varken jag eller Stephan har pengar pa telefonerna, men vi fyller nog pa snart igen..
Darwin ar helskont! Bor pa en helt okej camping, och snart ska vi ge oss ut och leta lite jobb.

---

Fraser Island.









Pizzan var stangd...



Hos Janine i Thangool.



Happy picture.


Darwin!



Hej so long

Gott folk, jag lever. Vi lever. Efter mycket bilakning, sol, regn och natur.
Lamnade Brisbane och tog oss igenom berg, strander, naturparker och taltning. Har aven haft bilproblem och firat pask pa varldens storsta sand-o, Fraser Island. Var aven en svang pa Australia zoo som ags av (Steve) och Terry Irwin, och har ocksa besokt en fors.

Just nu ar vi i en liten byhala dar Janine jobbar. Finns i princip tre hus har, ett hotell (ja, hotell, det star det pa skylten iallafall) med en liten pub pa nedervaningen dar hon jobbar och en bensinstation.
Har tog de emot oss med oppna armar. Hela forsta kvallen har drack vi gratis ol for han som ager stallet ar helcool. Fick ocksa ett eget rum har pa hotellet, dar bade han, Janine och en annan tjej som jobbar har, bor.
Nu nyss precis sa lagade han varldens brakmiddag at oss allihopa, och just nu sitter jag inne i hans lagenhet pa hotellet och anvander Internet. Det finns tva hundar och tva katter har och allt ar hur bra som helst. Vet inte hur lange vi stannar har nu nar vi far allt gratis plus massa folk som bra sallskap. Kanns precis som hemma.

Har heller inga pengar pa telefonen, och ganska ofta ar det pissig mottagning ftersom vi ar en bit inne i landet. Men snart ger vi oss ivag utat kusten igen sa da ska det val bli battre.


Jag och tysken nar vi besokte Glass House Mountains for att fordriva tiden en dag.



On the road...



Forsen dar jag skitade ner mig rejalt ( det blev varre).....



...plus ramlade nar jag skulle vara modig och ta mig till andra sidan....



Och mosade bade ett lov och en fluga.



Jag och tysken pa Australia zoo.



Australia zoo.



Lunchtajm pa campingen vid Rainbow Beach.



Pa farjan over till Fraser Island.


Dingos, vilda (farliga) hundar som fanns pa on. De ar de har du ska akta dig for Piffen. De ater bade Kungshundar och fula Nallar.



Nar vi utforskade stranden sa hittade vi en skoldpadda.


Ni far mer bilder fran on nar jag loggar in nasta gang.


Tjoflojt.

Jaop. Lite sorgligt kanns det faktiskt.
Just nu ar tysken runt och tar kort pa hela hostlet. Hittade en kamera inne pa kontoret, sa vi tog den. (Forlat, det ar verkligen inte sa jag ar uppfostrad, men just nu, har, sa galler survival of the fittest, okej?) Tror nastan den ar battre an min kamera ocksa.
Iallafall, far se om min vaknar till, annars vet jag inte nar jag kan lagga in bilder nasta gang eftersom jag inte har nagon sladd till den. Och jag vet haller inte nar jag kan blogga nasta gang.

Och for sakerhets skull. Skulle ni inte hora av mig eller fa tag i mig eller nat, sa heter tysken Stephan Nitzsche. Bor ursprungligen i Hamburg, 21 ar. Hans telefonnummer ar +61458498036. Om jag skulle mystiskt forsvinna, sa ar det han.
Lita aldrig pa tyskar. Leta ratt pa honom. Destroy him.

(Nu sa han att han skulle andra sitt nummer, sa kom ihag det.)

Men jag tror nog det ska ga bra. Tre manader. Vilken campingsemester.

Hej so long cowboys.

Det har kan bli ett av mina sista inlagg fran min kara stad Brisbane. Och ja, det ar verkligen min stad. Hatkarlek i massor, absolut, men det ar har jag har bott, jobbat, levt, traffat mina allra basta vanner och haft allra allra roligast. Jag alskar Brisbane. Synd bara att jag har varit har for lange, annars hade det inte ens funnits med hat i min karlek hit.

Imorgon aker vi som sagt, jag och tysken. Eller ja. Om sex timmar aker vi harifran. Uppat i landet, aterigen.
For er som kanske inte riktigt vet hur planen ser ut (vi sjalva har knappt detaljer pa varan plan an) far har vara stora drag.
Ska ta oss upp for ostkusten och gora allt det som jag missade pa vagen ner plus lite till. Hela vagen upp till Darwin ska vi, for att sedan aka nedat i landet till Alice Springs och Ayers rock (Uluru). Darefter aker vi raka vagen ut till Brisbane, dar jag flyger upp till Cairns for att flyga hem, och tyskern aker nedat och fortsatter sin resa runt hela landet.




Javligt suddigt, men ge mig lite cred anyway. Det roda ar resan jag redan har gjort sjalv. Det blaa ar det som jag och tysken kommer gora nu.

---

---

Forresten, nu nar jag har fatt tillbaka minneskortet sa funkar inte kameran. Fan javlar skit. Den vagrar att starta, och nej, det ar inte batteriet.

Vafan ska allt handa mig for? Va?!

Stannade uppe till nio i morse, sen tvingade jag mig att ga och lagga mig hos tysken. Har dock varit grinig pa honom hela dagen. Inte bara grinig, det ar en underdrift. Jag har varit sur, forbannad, ledsen, allt som gar.
Jag hade fan allt pa det javla minneskortet. Brisbane, Sydney, Melbourne, alla Kings Of Leon bilder och videor. Och sa tappar han bort det. Han letade overallt hela morgonen, medans jag lag i sangen och tyckte synd om mig sjalv.
Talade inte med honom, talade inte med nan, var bara sa javla forbannad.

Sen bestamde jag mig for att ta tag i mig sjalv, ga upp ur sangen och borja packa mina saker for imorn. Sitter pa sangen (min andra sang dar vi har alla vara saker) och kastar saker omkring mig och helt plotsligt. Dar, framfor mig, ligger det javla minneskortet. Pa nagot satt har han fatt upp mig dar. Fraga mig inte hur.
Det spelar ingen roll langre dock.

Jo, ocksa. Tyskfittan har slarvat bort mitt 4G minneskort till kameran. Nar han var packat forut.
Hittar han inte det imorn nar han vaknar sa kan jag ju tala om nagon som kommer bade fa stryk och fa resa ensam. Och det ar inte jag.
Det ar darfor jag ar uppe nu ocksa. Jag ar sa arg sa jag vill inte ens ga till sangen och lagga mig bredvid honom. Dar ligger han och ar fyllesjuk och jag tycker inte ens lite synd om honom. Inte ett javla dugg.
Hoppas han spyr och satter det i halsen.

Vaknade imorse utav att jag hade san javla dalig andedrakt. Tack fylle-pizzaslicen igar.

---

Nu ar klockan runt sju pa morgonen, och for en timme sen sa satt jag, Oskar och en kille som heter Frazer har i receptionen. Lyssnade lite pa musik, tjotade, allt var som vanligt. Folktomt dock, forutom oss tre.
Da kommer det in tva svarta killar som bara star och glor pa oss, pa andra sidan receptionen. Vi forklarar lugnt och trevligt att vi inte har nagra rum och ber dem ga. Da far den ena utav dem damp och bara river ner allting som ar pa receptionen over oss (notera att det ar mindre an en meter mellan oss och dem) och borjar sedan skrika pa oss samtidigt som han gar ut darifran. Frazer skriker tillbaka och gar sedan runt receptionen for att plocka upp allt som var pa golvet pa andra sidan tillsammans med den svarta killens kompis. Helt plotsligt hor vi hur det borjar skrikas utanfor, sa allihopa skyndar ut. Da har killen borjat skrika pa tva andra forgangare som bara gick forbi, och kom sedan tillbaka for Frazer. De hamnade i ett storbrak och bara flog omkring pa gatan, och nar den andra svarta killen sag att hans kompis blev slagen sa flog han ocksa in och borjade sla Frazer. De tva killarna som gick forbi pa gatan hoppade ocksa in och borjade slass, medans jag sprang in i staff rummet och vackte Sascha och sedan sprang tillbaka och ringde polisen. Dar hamnade jag dock i ko (till polisen(?!)) sa jag la pa och skyndade mig ut till de andra som hade lyckats fatt ivag de tva svarta killarna.
De var mer an fulla kan jag saga. Och det ar da man blir lite skraj, for det hander mer an ofta att man sitter har sjalv.

For ett tag sen kom det in en kille som borjade hota de bakom receptionen med en kniv, men Jamesy, som jobbade har da, lyckades banda bak hans armar och kasta ut honom. Som tur var sa kom polisen och tog honom strax efter.
For en manad sen ungefar, sa blev bensinstationen precis har bredvid ranad utav en kille som bodde har pa hostlet.
Och varat rum har inget las pa sin dorr.

Ska bli sa javla skont att lamna det har stallet imorn.
 Bye Cloud9, I will, and will not, miss you.

Sara diskuterar med mig:
"......kommer över sina deppretioner....."

Deppretioner. Hahahahaha. Deppretioner. Hahajaja.

Depressioner Sara. D e p r e s s i o n e r.