Jag vet inte ja

Hade sana satans kramper i magen igar natt nar jag gick och la mig att jag inte ens orkade kno ner mig bredvid Stephan i sangen (som for ovrigt lag utbredd over hela) sa jag la mig skavfotters med honom sa att jag hade plats att halla om min mage ocksa.
Nar han vaknade pa morgonen sa gjorde han inga konstiga forsok att fa tillbaka mig till hans sida av sangen, han accepterade heller inte laget att jag lag dar och sedan forsokte somna om, utan han tog sin kudde, bytte helt hall pa sig sjalv och la sig dar jag lag. Sen fragade han helt lugnt och normalt  "varfor ligger vi at det har hallet?" innan han somnade om igen.
Jag tar tillbaka det jag skrev igar om att killar inte fattar nagot. Jag ska nog stjala med mig honom hem till Sverige.

Forut satt jag och Carro har i receptionen och tog det lugnt, talade lite om bajssaker och drack juice. Da kom en kille vi umgas med forbi och talade om att en annan full kille stod och pissade i soptunnan utanfor varat rum. Carro flog upp och fick tag i en sopkvast (fraga mig inte vad hon skulle med den till) och jag fick jaga kapp pa honom i korridoren och forsoka forklara for fyllot att han hade 20 minuter pa sig att packa sina saker och sticka harifran annars skulle vi rinmga polisen. Han accepterade dock laget ganska fort och gjorde som jag sa.. Nar vi sedan kontrollerade vilken som var hans sang sa sag vi att han hade pissat ner den ocksa. Vidrigt.

Bloggandet borjar bli trakigt, jag vet inte vad jag ska skriva om eller lagga ut bilder pa.. Sa hjalp mig.
Vad ska jag skriva om och vad ska jag lagga ut bilder pa?


Kommentarer
Postat av: mami

Hej gumman!

Du kan skriva att du saknar din mamma väldigt mycket.Eller fortsätt att skriv som du gör, då vet vi att du lever. Alltid roligt att läsa om dej.

Kram mami

2009-02-18 @ 13:41:12
Postat av: Gunilla

Hej, förstår att du inte vet vad du ska skriva om ibland och får skrivtorka.Jag själv tycker det är svårt ibland att skriva något vettigt i gästboken till dig. Det är alltid lika roligt att läsa om vad du skriver. Du måste väl inte alltid skriva så långa berättelser utan det räcker med några rader så vi vet att allt står rätt till. Marcus ligger på sängen och hälsar till dig. Kram från oss båda.

2009-02-18 @ 23:06:12

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0